Ida är det finaste jag har, hon är Mitt Allt! Kan inte minnas hur det var innan vi fick henne. Jag älskar henne av hela mitt hjärta och i mina ögon är hon fulländad, på alla sätt och vis!
Den 23 December 2007 kl. 05 på morgonen fick jag ett +. Vilken känsla! Chockad, nervös och orolig, men framförallt lycklig!! Månaderna som följde var underbara, fantastiska. Jag hade en bebis som växte i magen, vår bebis! Jag visste inte om det var en tjej eller kille men jag visste att vad det än var skulle denna bebis bli älskad bortom alla gränser.
Jag älskade att vara gravid och fick aldrig några riktiga krämpor, förutom ont i ryggen men det var kunde jag lätt leva med : ) Jobbade fram tills 2 månader innan hon var beräknad och en vecka innan hon föddes var vi på Grönan och jag hoppade (så gott jag kunde med tjockismage) runt i LustigaHuset. Och på kvällen var jag och Mamma på Rod Stewart! Full rulle kanelbulle det var i magen då! Annat jag hann med under mina månader som gravidis var en Justin Timberlake konsert (det var då jag blev mer övertygad om att det var en tjej, oj vilket gung det var i magen då!) en resa till Luxemburg med Mina Tjejor och en tripp till Bracelona med Mamma.
Den 2 september var hon beräknad enligt ul, enligt min och Toms uträkning skulle hon ha kommit den 20 augusti. Jag trodde aldrig att hon skulle komma i spetember, utan trodde snarare 25-28 augusti!
Den 28 juli kl 10.46 föddes våran lilla Prinsessa, hon vägde 3166 gram och var 49 cm lång och hade en massa svart hår. Förlossningen tog 7,5 timmar och jag fick klara mej på lustgas. Vattnet gick vid halv tre på natten och vid halv fyra var vi på förlossningen. Vid 6 tiden örjade värkarna göra riktigt ont. Efter 45 minuter av krystvärkar kom hon äntligen : )
Vi blev kvar på Sjukhuset i en vecka då Ida låg på neo och behövde sola bort sitt gula. Det var en väldigt omtumlande vecka. Vi var nu föräldrar, och det var ju en omställning. Sen var det ingen som sa något till oss om hur länge vi skulle bli kvar och annat. Medans jag höll på att försöka få igång amningen så fick Ida kodad mjölk som vi fick spruta in i munnen på henne medans hon snutta på ett finger! När vi äntligen fick ta emot lite besök på rummet så kändes allt lite lättare!
Snart är Ida 1 år och är en liten person! Hon vet vad hon vill och inte vill. Hon har slutat amma och äter vanlig mat med god aptit. Hon älskar djur och musik. Hon somnar vid 20.30- 21 på kvällarna och sover till prick 7 på mornarna. Hennes hår håller på att blekna och jag sätter mina sparpengar på att hon kommer bli blond! Hennes ögon är alldeles blå och hon har mörka långa ögonfransar. Hon är inte alls blyg utan pratar, vinkar och sitter gärna i knä hos folk hon träffar för första gången. Samtidigt som hon håller ett öga på mamma hela tiden : )
Hon är Mitt Hjärta, Min IdaLiten och hon gör mej lycklig, varje dag, varje minut <3
Sista MagBilden!
Ida NyFödd!
Min Glada Liten!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar